Vad är malignt melanom?

Malignt melanom är en cancer som uppkommer i hudens pigmentceller melanocyterna. Melanocyternas huvudsakliga uppgift är att producera pigment för att skydda oss mot UV-strålning från solen. Melanom är den allvarligaste typen av hudcancer. Den uppträder framför allt på huden, men kan också (sällsynt) ha sitt ursprung i andra organ innehållande melanocyter, som ögat och slemhinnor. Födelsemärken, leverfläckar eller nevi är däremot olika benämningar på en klumpvis men godartad ansamling av melanocyter i huden.

Den största riskfaktorn för malignt melanom är solens ultravioletta strålning. UV-strålningen ger på olika vis upphov till skador på melanocyternas arvsmassa, DNA. Får man tillräckligt många skador omvandlas melanocyten till en cancercell som delar sig ohämmat och sjukdomen är då ett faktum. Även UV-strålning från solarier ökar risken för att få melanom. Genetiska(ärftliga) faktorer som blond eller röd hårfärg, blå eller grön ögonfärg och ens benägenhet att bli röd/bränd vid solning är också riskfaktorer. I ett litet antal släkter i Sverige finns det också en ökad risk för att utveckla melanom som beror på en nedärvd förändring i arvsanlagen.

Melanom är den sjätte vanligaste cancerformen i Sverige och är en av de cancrar som har ökat mest i antal de senaste fem decennierna. Sjukdomen är lika vanligt bland män och kvinnor. År 2011 diagnosticerades ca 3300 personer med malignt melanom och årligen avlider ca 500 personer av denna cancertyp.

Melanom kan uppkomma i en leverfläck/ett nevus eller som en ny fläck på huden. Vanligaste platsen för melanom för kvinnor är på underbenen och vanligaste platsen för män är på bålen. Leverfläckar/nevi eller nya märken som på något sätt ändrar sig, t.ex.växer till sig och blir oregelbundna i form och i färg, börjar klia eller blöda kan vara tecken på sjukdomen. Om så är fallet skall man höra av sig till sin läkare för bedömning av sitt märke.

Diagnos av melanom ställs genom en noggrann undersökning av huden. Misstänkta leverfläckar/nevi eller nytillkomna märken i huden inspekteras med hjälp av ett dermatoskop, vilket är ett förstoringsglas med en stark lampa. Om man hittar ett misstänkt märke/prick opereras denna bort kirurgiskt med en fastställd marginal. Den bortopererade förändringen skickas för mikroskopisk analys. Om det visar sig att förändringen vuxit på djupet mer än 1 mm så utförs en undersökning av de närmaste lymfkörtlarna med så kallad sentinal node-teknik. Detta görs för att få en bättre uppfattning om sjukdomens utbredning och prognos.  Det finns även andra orsaker till att man gör en undersökning av lymfkörtlarna. Detta beslutar den behandlande läkaren om.

Ju tidigare man tar bort ett melanom, desto bättre är det vad gäller sjukdomens prognos. När man pratar om olika cancersjukdomars prognos använder man begreppet 5-års överlevnad. För melanom så ligger den relativa 5-års överlevnaden på 90%, en siffra som förbättras de senaste decennierna tack vare en tidigare upptäckt av melanomen, innan de vuxit till sig. Som tidigare beskrevs så har insjuknandet av melanom ökat kraftigt, medan dödligheten ligger på ungefär samma nivå de senaste 30 åren. Detta är också ett tecken på att vi hittar melanomen i ett tidigt sjukdomsskede.

Om det visar sig att melanomet vuxit djupt, finns en ökad risk för spridning(dottersvulster/metastaser) i kroppen. Om man fått hudmetastaser eller spridning till lymfkörtlar kan dessa opereras. Om melanomet spridit sig till andra organ blir behandlingen mer komplicerad. För bara några år sedan fanns det inga bra mediciner för att bromsa en spridd sjukdom av melanom. Glädjande nog har det på senare tid uppkommit ett antal nya olika mediciner som revolutionerat behandlingen av spridd melanomsjukdom. Man talar om ett paradigmskifte i behandlingen av melanom.